Det var mycket som knackade på dörren innan jag förblev hemma, jag hade hört men inte lyssnat ordentligt. Innan jag pausade livet och försökte börja andas. Innan jag upptäckte att det är svårt att andas. Innan jag fick förklarat för mig att något inte är rätt. Att jag inte mår bra och att man inte behöver ha feber för att vara sjukskriven från jobbet. Människan är mer komplex än så. Vi består av många delar, varje del lika viktigt för välmåendet. När flera delar är lidande samtidigt. Då kan det ta stopp.

Inatt drömde jag en lugn och vacker dröm för första gången på många veckor. Den skänkte sådan trygghet och väckte förhoppningar och kärlek. Jag drömde om vårt bröllop. Det var lugnt, tryggt, vackert och kärleksfullt. Jag vaknade med ett leende på läpparna. Inte med spända muskler, inte med hjärtrusning eller svettningar utan med stillhet. Det var fantastiskt. Jag har stannat kvar i den känslan idag. Längtan efter vårt bröllop och med leendet som blotta tanken på Dig ger mig. Längtan efter sommar, värme och kärlek med Dig har hållit mig varm och trygg idag.

Jag behöver ompröva mitt sätt att leva och jag ska tänka på att "inte fylla mitt liv av dagar, utan fylla mina dagar av liv".

Jag ska bli bättre på att öppna dörren vid minsta antydan till knackning, man vet aldrig vad eller vem som väntar. En dag kanske det är Du. Och oavsett om veckorna passerar, oavsett om månaderna drar förbi oss innan denna ljuva knackning hörs. En dag kommer Du till oss och då ska vi ha levt fram tills dess. 

Vi ska ha fyllt våra dagar av kärlek i längtan efter Dig.

När du än kommer och knackar på.

 

Fertilitetsresa

9 februari 2013 09:18

Vackert skrivit!
DU ska veta stt jsg läser dina inlägg och känner för dig!
Kramar

Karin

9 februari 2013 10:33

Tack-tack vad snällt, din kommentar värmer och gör mig glad!
Kram

 

Fia

9 februari 2013 13:17

Nu har jag läst igenom dina inlägg och du träffar så rätt i ditt sätt att skriva. Jag känner igen mig till tusen av dina tankar och funderingar. Jag har haft turen att inte blivit helt utbränd vilket jag hoppas att du blir frisk från snart. Att energin ska komma tillbaka och hjälpa dig framåt, men jag vet att det är svårt. Livet är så orättvist! Nu är din blogg bokmärkt i min mobil och jag kommer följa din resa mot det vi längtar efter mest.
Styrkekramar!
www.thewaytoyou.blogg.se

Karin

9 februari 2013 15:49

Tack Fia, vilken fin kommentar du lämnar efter dig! Det värmer verkligen. Jag har hetsat med mitt jobb alldeles för många timmar alldeles för länge och känt för mycket stress och hopplöshet kring jobbsituationen (också!), så till slut tog det stopp. Hoppas att du tar bättre hand om dig!

Jag hoppas att vi får anledning att glädjas båda två i år!

Kram

 

PiOmiO

9 februari 2013 16:35

Tittar in och lämnar en varm styrkekram**
PiOmiO

http://www.piomio.blogg.se

Karin

9 februari 2013 18:33

Tack snälla för ditt avtryck!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej hörni Jag ser att ni är en hel hög som fortfarande är här inne och kikar. Tack för det. Hur har ni det i sommar? Jag har min bästa någonsin. Jag har kämpat på med mina hjärnspöken och jag har gjort ett riktigt bra jobb. Jag är så mycke...

Jag går sönder av sorg över beskedet att den kvinnan vars blogg jag följt i ett par år somnat in. Som jag förstår det bara några dagar innan hennes sons födelsedag. Denna 2-åring som ska fortsätta fråga efter mamma tills att han en dag slutar att frå...

Hörrni. Jag jobbar och jobbar med mina tankar och beteenden. Inser att jag har varit jäkligt hård och elak mot mig själv. Som min allra värsta fiende har jag mobbat mig själv i tysthet. Känt mig otillräcklig på alla plan och försökt finna vägar framå...

Jag hade planerat att skriva massa dravel om mig. Om mitt möte med psykologen idag. Hur upp- och ner allt känns och hur satans svårt saker kan bli. Jag hade tänkt att berätta för er, en gång för alla, en första- och en sista gång om de som format mig...

Min sjukskrivning leder mot sitt slut. Tur i oturen att jag har varit sjukskriven, vi har nämligen varit sjuka allesammans. Lillan har haft 40 graders feber och antagligen satt något typ av snorrekord.. Och vi blev sjuka samtidigt. Alltså. Sjuk bebis...