Direktlänk till inlägg 1 mars 2013

Vem suddade ut tiden?

Av Karin - 1 mars 2013 12:59

Jag höll i en fakura och tänkte "den här behöver jag inte betala redan, det går ut först den sista februari". Jag lägger undan fakturan och råkar se datumet på datorn, är det redan mars? Vart tog januari vägen? Har februari passerat? Är det MARS?


Hur hände det? Och vart var jag?


Det känns otäckt. Jag kommer inte ihåg de senaste månaderna. Det är som en töcken, otydligt, luddigt, med inslag av grått. Jag kan inte förstå hur dagarna har kunnat passera utan att jag uppmärksammat dem eller ens varit närvarande?


Samtidigt känns det ganska komiskt. Det var ju tiden jag alltid ville ifatt, det var den jag jagade. Nu minns jag den inte ens, den har flygit förbi mig och jag har inte haft en chans att hålla jämntakt. Jag ligger efter rejält. Och vad händer? Egentligen inte så mycket, världen fortsätter att snurra.


Idag (eller just nu i alla fall) är en ljus dag. De allra flesta dagar kan jag inte förstå att jag någonsin har varit lycklig, än mindre känna det. Jag kan inte hellre tro att jag någonsin kan komma ur detta tillstånd, att jag kan känna mig lycklig igen. Det känns omöjligt. Som en evig dom jag för alltid måste utstå.


Igår kollade jag igenom mitt bildarkiv på Facebook. Jag blev tårögd. Där var jag ju, lycklig. Jag var till och med superlycklig. Det fanns en tid när jag tyckte att jag hade allt. Att vi hade allt.


Men så kom den där långa kampen för det enda som jag verkligen ville ha. Den och den hopplösa vardagen på jobbet fällde till slut krokben på mig och jag föll. Det var inget, eller ingen, förutom möjligtvis Du som hade kunnat förhindra det. Jag föll hårt och utan chans att värja mig.


Så, världen kan fortsätta snurra. Datumet på fakturan kommer att påminna mig om vart i tiden världen befinner sig och det spelar egentligen ingen roll, vart jag befinner mig är det viktaste.




 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Karin - 3 augusti 2015 20:35


Hej hörni Jag ser att ni är en hel hög som fortfarande är här inne och kikar. Tack för det. Hur har ni det i sommar? Jag har min bästa någonsin. Jag har kämpat på med mina hjärnspöken och jag har gjort ett riktigt bra jobb. Jag är så mycke...

Av Karin - 21 juli 2015 21:21

Jag går sönder av sorg över beskedet att den kvinnan vars blogg jag följt i ett par år somnat in. Som jag förstår det bara några dagar innan hennes sons födelsedag. Denna 2-åring som ska fortsätta fråga efter mamma tills att han en dag slutar att frå...

Av Karin - 16 juli 2015 09:04


Hörrni. Jag jobbar och jobbar med mina tankar och beteenden. Inser att jag har varit jäkligt hård och elak mot mig själv. Som min allra värsta fiende har jag mobbat mig själv i tysthet. Känt mig otillräcklig på alla plan och försökt finna vägar framå...

Av Karin - 10 juli 2015 18:56

Jag hade planerat att skriva massa dravel om mig. Om mitt möte med psykologen idag. Hur upp- och ner allt känns och hur satans svårt saker kan bli. Jag hade tänkt att berätta för er, en gång för alla, en första- och en sista gång om de som format mig...

Av Karin - 8 juli 2015 18:37

Min sjukskrivning leder mot sitt slut. Tur i oturen att jag har varit sjukskriven, vi har nämligen varit sjuka allesammans. Lillan har haft 40 graders feber och antagligen satt något typ av snorrekord.. Och vi blev sjuka samtidigt. Alltså. Sjuk bebis...

Presentation


Jag är en 29-årig tjej som bor i en mellanstor stad. Jag har utmattningssyndrom och började blogga som ofrivilligt barnlös. I juli blev vi spontangravida, efter 2 års försök. Jag vill vara anonym.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4
5
6 7 8 9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
31
<<< Mars 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards