Alla inlägg den 5 maj 2013

Av Karin - 5 maj 2013 19:22

Det känns stundtals hårt. Att så äntligen förstå och vilja göra annorlunda. Att vara fast och tvingas vänta. Att se allt framför mig men inte kunna greppa. Inte nå. Inte kunna. Bara tänka att jag ska göra annorlunda sen när jag väl kan. Som den där dagen när man börjar bli frisk och känner för att göra något men inte orkar. Som en utdragen sådan dag känns det. Sen gör man något och upptäcker att man inte var frisk nog än. Och så blir man sjukare. Jag är rädd också, för att inte ha samma stressnivå som innan. Men det är ju motsägelsefullt, för jag vill ju göra annorlunda sen. Jag längtar efter så mycket. Det är så mycket jag vill börja med. Sådant som jag har glömt och tappat bort längst vägen. Men jag tvingas liksom vänta. Räkna mina minuter. Väga mina val av sådant som tar energi. Även sådant som normalt ger tar. Jag ser nu vad jag har prioriterat fel, satsat fel och inte vunnit något. Mer än erfarenhet förstås. Jag förstår att det kommer vara värt mycket på livets långa resa. Jag kommer att vara en bättre person på andra sidan om detta. Bättre mot mig själv. För mig själv. Och därför även mot andra. Men det är inte lätt att ibland känna att livet passerar utanför medan jag bara kan titta på, om ens det. Och längtan. Den som är så stark. Det som verkar hända alla andra men inte oss. Tiden passerar förbi mig även där. All denna tid. Och jag tittar på. Så mycket frustration i att äntligen förstå vägen mot glädje men att inte kunna springa längst den stigen. Ibland ta några steg på den, ibland tvingas avbryta eftersom att jag fortfarande övar på att gå där, ibland inte kunna gå alls utan ta en annan väg, en tråkigare men ack så nödvändig omväg för att senare kunna gå längst den fina vägen. Väntan. Tålamod. Förstå min kropps signaler. Allt där ute börjar se så levande ut. Påminner mig om allt jag missar. All denna väntan. På något som är bättre. En bättre tid, jag kan förstå den även om dess innehåll är osäker, jag kan se den, föreställa mig delar av den men inte röra den. Bara vänta och ha tålamod. Inte försöka rusa ikapp tiden.

För en gångs skull inte rusa ikapp tiden, utan leva i den, precis så som den ser ut nu.  

ANNONS

Presentation


Jag är en 29-årig tjej som bor i en mellanstor stad. Jag har utmattningssyndrom och började blogga som ofrivilligt barnlös. I juli blev vi spontangravida, efter 2 års försök. Jag vill vara anonym.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9 10
11
12
13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ villbli3 med Blogkeen
Följ villbli3 med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se