Direktlänk till inlägg 13 maj 2013

Du bara tar. Och inget ger.

Av Karin - 13 maj 2013 10:59

Det blev en utdragen kamp. I början var vinnaren självklar, hoppet syntes i ögonen. Belöningen både motiverade och skänkte trygghet och stabilitet. Sådant som på sistone saknats. När allt annat var så osäkert och okontrollerbar så fanns du där. Ett datum att förhålla mig till. Att drömma om. I början var det just det datumet som kunde vända mörka tankar. Så länge det fanns kvar, så finns det hopp. Så kändes det. Så länge kärleken finns. Finns jag. Vi drog länge och väl från varsinna håll. Så länge att både armar och ben domnat bort och händerna numera var fulla av djupa sår, uppskavda från repets torra, stickiga, liksom ogästvänliga kropp. Så länge jag inte lät dig vinna över mig så fanns något kvar. Något att sikta på, något att kämpa mot. Men någonstans blev tiden knapp och oron och rädslan vann över allt det vackra. Det som tidigare varit hopp var nu istället förtvivlan och frustration. Kanske skulle det inte ens kunna bli vackert längre, började jag tänka? Maktlös kunde jag bara titta på när du drog över min repstump som jag så krampaktigt klamrat mig fast vid för att sedan släcka allt hopp om den 20 juli 2013.  Så tog du de sista hoppet, den sista motivationen med dig i sjukdomens avgrund. Den sjukdomen som redan tagit alldeles för mycket. När du i den utdragna striden till slut släckte mitt bröllop, släckte du så mycket mer i min kamp.  

 
 
Ingen bild

Maria

13 maj 2013 18:14

Känner så instinktivt i hela kroppen att jag vill sitta när och bara andas tillsammans med dig.

Varm kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Karin - 3 augusti 2015 20:35


Hej hörni Jag ser att ni är en hel hög som fortfarande är här inne och kikar. Tack för det. Hur har ni det i sommar? Jag har min bästa någonsin. Jag har kämpat på med mina hjärnspöken och jag har gjort ett riktigt bra jobb. Jag är så mycke...

Av Karin - 21 juli 2015 21:21

Jag går sönder av sorg över beskedet att den kvinnan vars blogg jag följt i ett par år somnat in. Som jag förstår det bara några dagar innan hennes sons födelsedag. Denna 2-åring som ska fortsätta fråga efter mamma tills att han en dag slutar att frå...

Av Karin - 16 juli 2015 09:04


Hörrni. Jag jobbar och jobbar med mina tankar och beteenden. Inser att jag har varit jäkligt hård och elak mot mig själv. Som min allra värsta fiende har jag mobbat mig själv i tysthet. Känt mig otillräcklig på alla plan och försökt finna vägar framå...

Av Karin - 10 juli 2015 18:56

Jag hade planerat att skriva massa dravel om mig. Om mitt möte med psykologen idag. Hur upp- och ner allt känns och hur satans svårt saker kan bli. Jag hade tänkt att berätta för er, en gång för alla, en första- och en sista gång om de som format mig...

Av Karin - 8 juli 2015 18:37

Min sjukskrivning leder mot sitt slut. Tur i oturen att jag har varit sjukskriven, vi har nämligen varit sjuka allesammans. Lillan har haft 40 graders feber och antagligen satt något typ av snorrekord.. Och vi blev sjuka samtidigt. Alltså. Sjuk bebis...

Presentation


Jag är en 29-årig tjej som bor i en mellanstor stad. Jag har utmattningssyndrom och började blogga som ofrivilligt barnlös. I juli blev vi spontangravida, efter 2 års försök. Jag vill vara anonym.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9 10
11
12
13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards