Direktlänk till inlägg 14 maj 2013
Hej depression. Jag anade att du skulle komma på besök nu när min gnista försvann tillsammans med bröllopet. Nu känns det på ett annat sätt. Nu förstår jag att det är depression. Allt känns hopplöst, de små sakerna jag behöver ordna känns övermäktiga och jag orkar inte ens bry mig. Jag tillåter mig att falla, för nu finns inget att famla tag i längre. Jag orkar inte kämpa i motvind mer. Jag lägger mig mer trots att jag vet att jag inte borde. Jag orkar inte bry mig.
Jag går sönder av sorg över beskedet att den kvinnan vars blogg jag följt i ett par år somnat in. Som jag förstår det bara några dagar innan hennes sons födelsedag. Denna 2-åring som ska fortsätta fråga efter mamma tills att han en dag slutar att frå...
Jag hade planerat att skriva massa dravel om mig. Om mitt möte med psykologen idag. Hur upp- och ner allt känns och hur satans svårt saker kan bli. Jag hade tänkt att berätta för er, en gång för alla, en första- och en sista gång om de som format mig...
Min sjukskrivning leder mot sitt slut. Tur i oturen att jag har varit sjukskriven, vi har nämligen varit sjuka allesammans. Lillan har haft 40 graders feber och antagligen satt något typ av snorrekord.. Och vi blev sjuka samtidigt. Alltså. Sjuk bebis...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 |
5 | |||||
6 | 7 |
8 |
9 | 10 | 11 |
12 |
|||
13 | 14 | 15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
|||
20 |
21 | 22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
|||
27 |
28 | 29 |
30 |
31 |
|||||
|