Kvällens hjärnvila!

I det där väntrummet, där alla kvinnor (och män) som ska till barnmorskan väntar, där sitter även jag. Jag i väntan på min kurator. Jag har tänkt många fula tankar i det väntrummet. Liksom pyst ut min ilska över de okända kvinnor med vackra gravidmagar som jag sett där, suttit bredvid eller släppt förbi i kön till toan.

Imorgon är det min tur. Jag ska vara den där andra kvinnan som jag vänt min ilska mot. Jag och fina fästman ska gå in till vår barnmorska för första gången. Vecka 5 (4+6) imorgon. Vi kommer få information om alkohol, kost och KUB, det är allt jag vet. Jag önskar såklart att vi skulle få göra ett ultraljud eller få någon typ av bekräftelse på att det är sant men det kommer senare.

Lilla pyret, imorgon är första steget!

Vad galet att vi blev gravida på egen hand en månad innan ivf-start. Min läkare sa igår att "jag har hört talas om sånt tidigare, det händer lite då och då". Det är klart du har, tänkte jag. Det kan förstås "ta sig" månaden innan ivf, precis som vilken annan månad som helst. Det får mig osökt att tänka på föreställningar som folk gärna har som jag vill dementera;

1. Nej, jag (vi) hade inte "slappnat av",
2. Nej, jag (vi) hade inte börjat fokusera på något annat - inget hundköp alltså!
3. Nej, jag hade inte "gett upp" och slutat hoppats/längta, tvärtom, jag hade förhoppningar igen!
4. Nej, det var inte "när jag minst anade det", vi hade äl-testat (för första gången på över 1 år) och jag noterade vissa avvikande känslor i kroppen från äl och framåt. Jag anade!

Ofrivillig barnlöshet, återigen, är en sjukdom. Att bemöta någons graviditet med ovanstående punkter är att direkt- eller indirekt beskylla hen för hens barnlöshet. Som att vi barnlösa måste hitta en alldeles speciell nyckel för att lyckas, en som "dem andra" aldrig behövt leta efter. Som att jag skulle ha gjort mig infertil av förhoppningar och längtan! Och inte förens jag lyckats släppa min längtan kan jag bli gravid. En omöjlighet, jag lovar! Och hur skulle det ens funka överhuvudtaget - vänder simmarna om de ser att min längtan är för stor?

Denna graviditet beror inte på att vi hittat någon magisk nyckel. Det beror på precis samma saker som om den hade blivit till första halvåret;

1. Ett dugligt ägg lossade
2. En spermie träffade ägget
3. De gillade varandra!
(4. I mitt fall, min kropp var redo!)

5. Och det är fantastiskt!

Den här månaden, råkade vara månaden innan ivf. Men dessa förutsättningar kunde lika gärna ha funnits för 1 år sedan. Punkt.




(Bild på befruktning från google)