Idag hade jag kontakt med en barnmorska angående värken långt ner i magen. Jag har vaknat om nätterna av att det gör ont och nu tyckte jag att det var dags att fråga. Hon tyckte att det lät "heeelt normalt". I v 11 växer livmodern (och Pyret) mycket och det är nog därför det gör ont. Det är mycket som förändras dessa veckor och att det värker, hugger, sticker och strålar bedöms inte som avvikande.

Besöket hos sjukgymnasten idag innehöll undersökning av ryggslut och bäckenet. Tyvärr är det båda som smärtar. Jag har haft problem med bäckenet sedan några veckor tillbaka, alltså ovanligt tidigt i en graviditet. Det känns såklart tufft. Jag ska börja träna vattengymnastik (remiss) och göra övningar hemma. Jag vågar inte tänka på hur det ska gå med rygg/bäckenet ju längre graviditeten fortskrider. Jag är såklart orolig, det vore otroligt hårt för mig att bli låst i min kropp - igen, men jag ska inte ta ut något i förskott. Man vet inget om framtiden, jag kan bara göra så gott jag kan här och nu och hoppas på det bästa. Jag köpte ett gravidbälte också, hoppas att det ska underlätta.

I början av året fick jag tillbaka ett gynekologiskt cellprov som visade cellförändingar. Jag ska nu få göra om provet på kvinnokliniken 2 dagar innan kub-testet, den 16 okt. Tror ni att man får en liten kik på Pyret samtidigt? Jag vet inte om jag vill se Pyret utan min sambo faktiskt men jag vill gärna höra att Pyrets hjärta tickar fint <3



(Bild från google)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej hörni Jag ser att ni är en hel hög som fortfarande är här inne och kikar. Tack för det. Hur har ni det i sommar? Jag har min bästa någonsin. Jag har kämpat på med mina hjärnspöken och jag har gjort ett riktigt bra jobb. Jag är så mycke...

Jag går sönder av sorg över beskedet att den kvinnan vars blogg jag följt i ett par år somnat in. Som jag förstår det bara några dagar innan hennes sons födelsedag. Denna 2-åring som ska fortsätta fråga efter mamma tills att han en dag slutar att frå...

Hörrni. Jag jobbar och jobbar med mina tankar och beteenden. Inser att jag har varit jäkligt hård och elak mot mig själv. Som min allra värsta fiende har jag mobbat mig själv i tysthet. Känt mig otillräcklig på alla plan och försökt finna vägar framå...

Jag hade planerat att skriva massa dravel om mig. Om mitt möte med psykologen idag. Hur upp- och ner allt känns och hur satans svårt saker kan bli. Jag hade tänkt att berätta för er, en gång för alla, en första- och en sista gång om de som format mig...

Min sjukskrivning leder mot sitt slut. Tur i oturen att jag har varit sjukskriven, vi har nämligen varit sjuka allesammans. Lillan har haft 40 graders feber och antagligen satt något typ av snorrekord.. Och vi blev sjuka samtidigt. Alltså. Sjuk bebis...