Jag ligger nerbäddad med snor i hela huvudet och en rivig hals.

Det är mycket som händer nu. Den där ilskan som jag skrev om. Den kommer inte bara från graviditetshormoner, jag är i förändring. Jag har anpassat mig länge nog, inte vågat säga ifrån, alltid varit den som hållt mig lugn och kontrollerad när andra exploderat, tagit mycket skit (på jobbet), fogat mig och försökt vara alla till lags och nu fullkomligt kokar jag. Det är en helt ny upplevelse för mig att bli så arg som jag har blivit den senaste tiden, på förhållandevis små saker. Jag har sällan blivit vare sig arg eller sagt ifrån. Jag har alltid lagt locket på och inte känt så mycket men detta vill jag åt. Jag vill våga säga ifrån när någon behandlar mig fel, jag vill känna att jag har rätt att brusa upp och stå upp för min sak oavsett om jag är ensam om den. Jag vill reagera i nutid och inte fyllas av ilska över tid.

Ännu ett nytt kapitel i boken mot att bli frisk (bildligt talat).

V 15 (14+4)