Direktlänk till inlägg 16 december 2013

Tacksam med bakslag

Av Karin - 16 december 2013 14:24

Så otroligt fina dagar här på Teneriffa. Fina för oss och vår relation och för mig i min kamp framåt. Så svårt att veta när det blir för mycket, kroppen säger aldrig ifrån på en gång utan klarar några dagar innan den klappar ihop. Så pass länge att jag börjar tro att jag numera klarar en ny nivå av aktiviteter. Hinner känna glädje och lättnad. Lömska lömska sjukdom.

Vi har ätit frukost och lunch i vår lägenhet. 3 av dagarna har jag tagit en tur ut i skuggan mellan frukost och lunch, 1 timme eller 1.5 max. Efter lunch har jag sovit för att ha energi att äta middagen ute på kvällen. Jag har varken fixat mat, handlat eller diskat. Vi har inte strosat eller gått in i butiker. Den nivån har jag legat på. Det blev för mycket.

Jag känner mig inte översköljd av misströstan. Det känns såklart tufft att ligga i en mörk lägenhet med fördragna gardiner när solen och skratten tränger igenom men jag är ändå lycklig. Lycklig över resan, över att bara vara vi, över dig min fina sambo som orkar stå vid min sida och över vårt ljus i min mage.

Tack för att du är fantastisk, alla dagar och alla stunder. Jag älskar dig.

 
ANNONS
 
Bella

Bella

17 december 2013 10:57

Låter helt underbart. Så glad för er! :)
Grät en skvätt över att han är så stöttande. Min man försöker men förstår inte, sen jobbar han dygnet runt.. Så jag känner mig oftast väldigt ensam i min kamp :/ så njut av det ni har! Kramar Bella

http://bellabellam.blogg.se

Karin

18 december 2013 11:41

Åh vännen det gör ont att läsa dina ord. Att få stöd och förståelse hemifrån är så himla viktigt. Min sambo gick hos samma kurator som jag några gånger, hon är väldigt duktig på just utmattningssyndrom och var till stor hjälp för oss båda. Har du någon sådan kontakt som även din sambo kan ta del av? Låter jobbigt att han jobbar så mycket, du behöver honom nu!
Kram

 
Bella

Bella

18 december 2013 14:04

Ja. Usch, grät halva dagen igår för känner mig så ensam. Vi går tillsammans till en terapeut men han är inte specialiserad på utmattningssyndrom. Men vi var där igår och det var ett väldigt bra samtal... Jag hoppas det kan bli bättre och att han inte tar på sig mer stora jobb i januari då det ska bli mycket lugnare. Han känner stress över att försörja oss när jag är hemma, men det är ju hans tid och omtanke jag behöver. Ekonomin löser sig och är inte det stora problemet liksom. Sen är det faktiskt så att det är sista halvåret vi har ensamma nu och den tiden är också viktig. Hoppas allt sjönk in. Vet att han vill så väl men det blir fel ibland. Skulle också behövt gå tlll någon som kan utmattningssyndrom bättre så att han får mer insikt. Får nog undersöka det lite. För även när man blir bättre så kommer man ju troligen alltid vara mer stresskänslig efter detta.
Oerhört glad att ni fått bra hjälp!! Inte lätt att hitta.
Kram Bella

http://bellabellam.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Karin - 3 augusti 2015 20:35


Hej hörni Jag ser att ni är en hel hög som fortfarande är här inne och kikar. Tack för det. Hur har ni det i sommar? Jag har min bästa någonsin. Jag har kämpat på med mina hjärnspöken och jag har gjort ett riktigt bra jobb. Jag är så mycke...

Av Karin - 21 juli 2015 21:21

Jag går sönder av sorg över beskedet att den kvinnan vars blogg jag följt i ett par år somnat in. Som jag förstår det bara några dagar innan hennes sons födelsedag. Denna 2-åring som ska fortsätta fråga efter mamma tills att han en dag slutar att frå...

Av Karin - 16 juli 2015 09:04


Hörrni. Jag jobbar och jobbar med mina tankar och beteenden. Inser att jag har varit jäkligt hård och elak mot mig själv. Som min allra värsta fiende har jag mobbat mig själv i tysthet. Känt mig otillräcklig på alla plan och försökt finna vägar framå...

Av Karin - 10 juli 2015 18:56

Jag hade planerat att skriva massa dravel om mig. Om mitt möte med psykologen idag. Hur upp- och ner allt känns och hur satans svårt saker kan bli. Jag hade tänkt att berätta för er, en gång för alla, en första- och en sista gång om de som format mig...

Av Karin - 8 juli 2015 18:37

Min sjukskrivning leder mot sitt slut. Tur i oturen att jag har varit sjukskriven, vi har nämligen varit sjuka allesammans. Lillan har haft 40 graders feber och antagligen satt något typ av snorrekord.. Och vi blev sjuka samtidigt. Alltså. Sjuk bebis...

Presentation


Jag är en 29-årig tjej som bor i en mellanstor stad. Jag har utmattningssyndrom och började blogga som ofrivilligt barnlös. I juli blev vi spontangravida, efter 2 års försök. Jag vill vara anonym.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3
4
5 6 7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24 25
26
27 28
29
30
31
<<< December 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ villbli3 med Blogkeen
Följ villbli3 med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se