Vilken natt och morgon!

Inatt vaknade jag vid 3-tiden och allt jag kunde tänka på vad bajs. Orolig över att det inte kommer ut och känslan av att vara helt förstoppad med bajs liksom fyllde hela mitt medvetande. Jag satt på toaletten mellan 03.00-04.30 men ut kom inget annat än uppstötningar (och antagligen nya hemorrojder).

Somnade om orolig för att vakna av att akut behöva tömma tarmen men inte kunna. Öppnar min mail i väntan på samtal från barnmorskan. Ett mail från fkassan förkunnar att hon inte godkänt arbetsträning och säger att jag inte får börja på måndag. Jag bryter ihop och börjar gråta. Detta har varit på gång sedan november och inte förens idag, 2 dagar innan start säger hon detta. Hon skriver istället att jag ska börja arbeta på 25%. Det är omöjligt, jag måste få prova först.

Allt blir rörigt och förvirrande. Den motivation jag kände efter ytterligare ett lyckat arbetsplatsbesök igår byts ut mot uppgivenhet och jag vet inte hur jag ska lösa allt.

Barnmorskan ringer och säger att jag får prova Microlax, som apotekaren förbjöd pga risken att starta förlossningen (ett medel som retar tarmarna och tömmer på 5-15 min). Jag får också Forlax utskrivet som förhoppningsvis ska hjälpa mina tarmar framöver.

Såhär är alltså början av v 28 för min del. Planeringen har helt slagits omkull, bara dagar innan start och jag hoppas att microlaxen inte gör så att Pyret vill ut.

Bilden är från igår, v 28 (27+0).

//Suck!

 

Maria

30 januari 2014 13:14

Jag blir riktigt jävla förbannad av att läsa ditt inlägg. Vad sysslar de med?!

Skickar en stor kram!

Karin

31 januari 2014 11:10

Ja visst blir man. Förbannad, uppgiven, ledsen och nedtryckt.. Den där blygsamma motivationen och orken att "våga" flög precis ut genom fönstret. Suck!
Kram

 

C

30 januari 2014 19:42

Men fy att slå undan benen på någon sådär. :/ Kramar till dig!

http://spyor.blogg.se

Karin

31 januari 2014 11:10

Eller hur :(
Kram

 

emilia

30 januari 2014 20:04

Nej! undrar om fk vet vad deras beslut innebär för redan så hårt drabbade människor. Hade hon någon motivering? håller med "Maria" jag blir förbannad! och ledsen för din skull. Styrkekramar till dig!

Karin

31 januari 2014 11:13

Nje ingen motivering mer än "det är vi som tar beslut om arbetsträning" och även hänvisning till ett fel i läkarintyget. Läkaren har varit i kontakt med fk och sagt att han ändrar intyget så att det blir rätt men tydligen blir det en längre process än så.. Det känns uppgivet faktiskt och ledsamt. Jag hade gärna använt den energi som nu gått åt till allt detta till något annat (arbetsträning tex).
Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej hörni Jag ser att ni är en hel hög som fortfarande är här inne och kikar. Tack för det. Hur har ni det i sommar? Jag har min bästa någonsin. Jag har kämpat på med mina hjärnspöken och jag har gjort ett riktigt bra jobb. Jag är så mycke...

Jag går sönder av sorg över beskedet att den kvinnan vars blogg jag följt i ett par år somnat in. Som jag förstår det bara några dagar innan hennes sons födelsedag. Denna 2-åring som ska fortsätta fråga efter mamma tills att han en dag slutar att frå...

Hörrni. Jag jobbar och jobbar med mina tankar och beteenden. Inser att jag har varit jäkligt hård och elak mot mig själv. Som min allra värsta fiende har jag mobbat mig själv i tysthet. Känt mig otillräcklig på alla plan och försökt finna vägar framå...

Jag hade planerat att skriva massa dravel om mig. Om mitt möte med psykologen idag. Hur upp- och ner allt känns och hur satans svårt saker kan bli. Jag hade tänkt att berätta för er, en gång för alla, en första- och en sista gång om de som format mig...

Min sjukskrivning leder mot sitt slut. Tur i oturen att jag har varit sjukskriven, vi har nämligen varit sjuka allesammans. Lillan har haft 40 graders feber och antagligen satt något typ av snorrekord.. Och vi blev sjuka samtidigt. Alltså. Sjuk bebis...