Direktlänk till inlägg 29 april 2014

100% BF

Av Karin - 29 april 2014 08:05

Idag är bf-dagen kommen! 100% av den här graviditeten har passerat. Den är klar, fullständig och det är tänkt att Pyret ska komma ut idag. Vårt första datum, det som räknas efter menscykeln var 1 maj, därefter pendlade vi mellan 26 april och 1 maj på våra tidiga ultraljud. På RUL:et i typ v. 20 satte dem sedan vårt definitiva bf till den 29 april. Och här är vi nu. Fantastisk!


Igår var vi hos läkare på specialistmödravården. Det var ett inplanerat möte för att stämma av mitt mående och även kolla om jag min livmodertapp var mogen. En oro hade börjat gnaga hos mig som jag berättade om och fick hjälp med, återkommer till det senare i inlägget. Läkaren frågade om mitt mående och ärligt talat tycker jag att allergin överskuggar det jobbiga med graviditeten, kombinationen är förstås ingen höjdare heller. Man blir i regel mer känslig under graviditeten och allergin har verkligen tagit hårt på mig i år. Jag är inne, alltså helt och hållet inomhus och blir ändå väldigt dålig. Det positiva är väl att det flyttar fokus från graviditetsfrustrationen som många känner vid den här tiden.


Jag berättade för läkaren om min oro. Jag har under hela graviditeten haft ont inuti fiffin, de få gånger vi har provat att ha sex har jag känt av det. Det har varit en brännande, svidande känsla som varit helt outhärdlig och vi har därför inte kunnat ha sex. Ungefär halvvägs in i graviditeten så sökte jag för detta och läkaren berättade då för mig att jag var överkänslig mot gravidhormon, att jag var röd, irriterad och känslig i slemhinnorna i fiffin. På undersökningen i förra veckan gjorde det otroligt ont, jag la verkligen hela mitt fokus på att andas mig igenom smärtan. Det värsta var inte alls att hon drog i livmodertappen utan att hon överhuvudtaget rörde sig inuti fiffin. Efteråt gjorde detta mig orolig. Hur skulle det gå? Det ska liksom passera något långt större än ett finger där igenom.. Läkaren igår tryggade mig väldigt mycket och sa först och främst att den här överkänsligheten är en ganska vanlig reaktion men att det sällan eller aldrig har någon påverkan under själva förlossningen. Bedövningen som finns att tillgå bedövar även den smärtan. De allra flesta med denna överkänslighet tycker att undersökningar likt den jag gjorde är mer jobbig än förlossningen utifrån den här smärtan specifikt. Det kändes skönt att höra och jag strök min oro angående detta.


I onsdags i förra veckan var jag helt omogen, tappen var bakåtvänd och gick inte att komma in i. Läkaren drog då i tappen för att frigöra hormon som skulle påskynda mognaden. Så till gårdagens undersökningen. Ner med byxorna och upp på britsen, fötterna ihop, knäna isär och mina knutna händer under rumpan för att vinkla upp bäckenet ordentligt. Hon kände tappen, den var numera framåtvinklad (inte helt förstås - då föder man) och den var lite öppet. Tillräckligt för att hon skulle få in ett finger och känna på Pyrets huvud. Det har alltså hänt en del sedan förra veckan, jippi! Hon kunde förstås inte säga hur lång tid det är kvar ändå, hon sa att det kan starta inatt och det kan dröja.. Och inatt har det ju inte startat som ni märker ;)


Läkaren frågade hur jag ville göra framöver, bli igångsatt, få en ny tid för träff etc men vi kom överens om att jag hör av mig om jag helt tröttnar ihop och inte orkar mer. Det känns som att det är en bit dit ändå. Jag är lite knäpp för jag tycker att det var jobbigare runt v 35-37 än nu, trots att det såklart är tyngre, otympligare och gör ondare nu. Då var det både jobbigt och långt kvar, nu är det jobbigt men händer när som helst.. Det är lättare att hantera psykiskt tycker jag. Vi får väl se hur länge den där "över-tiden-frustrationen" håller sig borta.


För nu är det otroligt tungt, helt vansinnigt tungt faktiskt. Igår kom jag inte upp från britsen utan en armkrok, jag lovar att jag hade legat där än idag om jag inte hade fått hjälp. Magmusklerna är sönderslitna och badbollen med den stora bebisen ivägen för allt. När jag går (=vaggar) känns det som om bäckenet och fogarna inte ska orka med tyngden från överkroppen - himla märklig känsla.


Jag tror att Pyret kommer i helgen, nedan ser ni inkomna gissningar. 3 har strykts, i alla fall datummässigt och antagligen viktmässigt eftersom att Pyret uppskattades väga 3.600gr redan förra veckan..


”C” (spyor.blogg.se) 18 april, 3320gr, 50cm


”Spågumman” 22 april, 3250gr, 49cm


”Mimmi” (varvindar.bloggo.nu) 26april, 3500gr, 49cm


Min gissning, 30 april, 3685gr, 52cm


”Libra” (minbebis.com/blogg/libra) 1 maj, 3400gr, 51cm


”Anna” (vilsendagar.wordpress.com) 1 maj


”Maria” 3 maj, 3250gr, 49cm


”Fertilitetsresa” (fertilitetsresa.blogg.se) 3 maj, 3200gr, 49cm


”M” (varvagtilldig.blogg.se) 4 maj, 3380gr, 51cm


”A” (ilngtnsvrld.blogg.se) 6 maj, 3350, 50cm



Och vitkmässigt, 22kg upp. Helt otroligt! Jag är inte så stressad över det faktiskt, kanske mer ett medvetet val än en faktiskt känsla men ändå. Jag är mer orolig för om mina höfter och bäckene för alltid blivit bredare. Jag växte som bekant ur mina vanliga jeans redan innan v. 10 (!) pga höfternas snabba växarresa. Det skulle kännas lite tråkigt om jag inte kunde ha någon av mina gamla jeans igen... Och dyrt! Men vi tar det som de kommer, tänk vad min kropp har klarat av - lite bredare höfter är väl egentligen inget högt pris.


Så.. hörs vi igen innan eller efter att Pyret kommit, vem vet :)

 
ANNONS
 
Ingen bild

Mimmi

29 april 2014 09:20

Ja, min gissning rök för några dagar sedan..

Så spännande att hon kunde känna huvudet! Nu är det väldigt nära. Och håller med dig. Tänk vad kroppen klarar av.

Vakar över din blogg med spänning nu. :-)

Karin

1 maj 2014 17:51

Tack Mimmi..

Väldigt märkligt att de kan känna på huvudet och vad märkligt det måste vara för bebisen och för första gången känna någon peta på den ;)

Kram

 
Jakteneftertotallycka

Jakteneftertotallycka

29 april 2014 10:07

Åh Karin <3 Nu rinner faktiskt tårar på mina kinder, för äntligen är du framme vid ditt mål- och jag är så otroligt glad för din skull!!! Wow!! BF redan! Det är så otroligt stort :)
For what it's worth så tycker jag att dina höfter ser jättefina ut och inte ett dugg breda, så det tycker jag inte att du ska oroa dig för. Och kilona trillar säkert av i en rasande takt. :) Det där med smärta förstår jag att du tänker på, men som de sa till dig så kan du ju få bedövning där nere som avhjälper problemet.

Karin jag är så glad för din skull <3 Och jag måste ju givetvis gissa förlossningsdatum också. Hm... 1a maj, 52cm och 3879g.

Åh va glad jag blev när du sa att du varit inne så ofta hos mig och letar efter uppdatering. Jag trodde att de flesta hade slutat läsa när jag skrivit så sällan, men där hade jag visst fel. Tack för att just du är en av dem som fortsatt tänka på mig!
Massor av kramar och lyckönskningar!!!!!

http://jakteneftertotallycka.blogspot.se

Karin

1 maj 2014 17:50

Hej och tack för din fina kommentar, återigen!

Jag ska lägga till din gissning i listan när jag sitter vid datorn härnäst.. men det börjar se dystert ut med nedkomst idag ;)

Jag fortsätter att följa dig så länge du bloggar. Jag hoppas så innerligt för din skull och nu glädjs jag åt det beslut ni landat i och den resan ni ska göra i sommar. Jag hoppas att ni kan njuta av de stunder ni får tillsammans i sommar.

Kram

 
Onskan

Onskan

29 april 2014 10:36

Lycka till när det är dags :)

http://Onskanomattbligravid.blogg.se

Karin

1 maj 2014 17:45

Tack :)

 
Ingen bild

Maria

29 april 2014 15:36

I måååål härligt jobbat tjejen! Nu hurrar och hejar vi och längtar efter att få höra allt om när Pyret började sin resa ut och kom till din famn!

Så himla fint! Stort lycka till fina Karin!

Karin

1 maj 2014 17:45

Tack fina du

 
Ingen bild

Janet

29 april 2014 18:00

Lycka till nu med allt. Jag tror på 6 maj för dig. Kram iter ad a familia (Janet)

Karin

1 maj 2014 17:45

Tack snälla!
Och detsamma till dig - håller mina tummar!
Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Karin - 3 augusti 2015 20:35


Hej hörni Jag ser att ni är en hel hög som fortfarande är här inne och kikar. Tack för det. Hur har ni det i sommar? Jag har min bästa någonsin. Jag har kämpat på med mina hjärnspöken och jag har gjort ett riktigt bra jobb. Jag är så mycke...

Av Karin - 21 juli 2015 21:21

Jag går sönder av sorg över beskedet att den kvinnan vars blogg jag följt i ett par år somnat in. Som jag förstår det bara några dagar innan hennes sons födelsedag. Denna 2-åring som ska fortsätta fråga efter mamma tills att han en dag slutar att frå...

Av Karin - 16 juli 2015 09:04


Hörrni. Jag jobbar och jobbar med mina tankar och beteenden. Inser att jag har varit jäkligt hård och elak mot mig själv. Som min allra värsta fiende har jag mobbat mig själv i tysthet. Känt mig otillräcklig på alla plan och försökt finna vägar framå...

Av Karin - 10 juli 2015 18:56

Jag hade planerat att skriva massa dravel om mig. Om mitt möte med psykologen idag. Hur upp- och ner allt känns och hur satans svårt saker kan bli. Jag hade tänkt att berätta för er, en gång för alla, en första- och en sista gång om de som format mig...

Av Karin - 8 juli 2015 18:37

Min sjukskrivning leder mot sitt slut. Tur i oturen att jag har varit sjukskriven, vi har nämligen varit sjuka allesammans. Lillan har haft 40 graders feber och antagligen satt något typ av snorrekord.. Och vi blev sjuka samtidigt. Alltså. Sjuk bebis...

Presentation


Jag är en 29-årig tjej som bor i en mellanstor stad. Jag har utmattningssyndrom och började blogga som ofrivilligt barnlös. I juli blev vi spontangravida, efter 2 års försök. Jag vill vara anonym.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23 24 25
26
27
28
29 30
<<< April 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ villbli3 med Blogkeen
Följ villbli3 med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se