Alla inlägg den 26 juni 2014

Av Karin - 26 juni 2014 11:43

Vår pigga lilla stora tjej.

De första 2 veckorna gick jag ner 14kg i vikt, jag rasade och lilltjejen stormade uppåt. Jag har skrivit här att jag inte tänker hetsa med vikten och det tänker jag inte heller, jag blev dock tvungen att hålla koll på den eftersom att jag tappade så mycket snabbt. Sedan dess har det stabiliserat sig med min vikt, jag ligger kvar på samma och har inga ambitioner att skynda neråt. Jag vill må bra, det kommer i första hand. Vikten är siffror som kommer rätta till sig med tiden. Precis som kroppen fick 9 månader på sig att gå upp i vikt så får den nu tid på sig att gå ner igen. Visst är det aptrist att jag inte får på mig mina gamla kläder, kanske särskilt för en som jag - med ett rum fullt av kläder men inte heller det är hela världen. Min dotter är hela världen och tålamodet har jag fått öva på ordentligt de senaste åren.

När Pyret föddes vägde hon 4070g, gick ner till 3.800 och vägde på 4-veckorskontrollen 4820g. Då hade hon också växt drygt 6cm sedan födseln och mätte 58.5cm Stor tjej! Läkaren bekräftade det som vår bm tidigare hade sagt, att Pyret är "en mogen bebis" och ligger några veckor före i utvecklingen. På 4-veckorskontrollen följde hon oss med blicken, pratade och gav leenden till läkaren och bm. Den snabba utvecklingen beror främst på att hon är överburen och egentligen skulle ha varit drygt 2 veckor äldre. Idag använder hon mest storlek 62 (storlek 50 kunde hon aldrig ha).

Vi fick aldrig någon sån där liten bebis som verkar helt bortkommen och knappt har ögonen öppna. Ingen liten fågelunge som sover sig igenom dagarna. Vår tjej har pigga vakna ögon och sover väldigt lite rent generellt. Igår var det extremt. Hon sov sammanlagt 1 timme (20min×3) mellan 8.30 och 23.45 Däremellan var hon pigg och glad, satt i babysittern (eller allra helst på mig) och skrattade. Någon som varit med om det med en 5-veckors? Tokiga unge! Idag sover hon ikapp (hoppas jag).

Vi har varit en vecka hemma hos mina föräldrar. Det var oerhört skönt att bli bortskämd med mat, blöjbyten och vagnpromenader men också väldigt intensivt och uttröttande för mig. Jag var för första gången på 2 år på en större tillställning, det var på midsommar. Jag hälsade på en kompis och min faster. Hela tiden susade jag på den fina linjen men lyckades undvika stora bakslag.

Ibland känner jag att allt går på autopilot. Jag ammar, vyschar, pyschar, byter blöjor och pratar med bebisen och så börjar det om.. Men när jag får kliva undan en stund (sambon är ledig), får sova ostört och får en paus hinner jag sakna henne och njuter av att amma och känner mig mer närvarande i ögonblicken igen. Känner någon igen det?

Tyvärr måste jag alltid fundera på vad- och hur jag känner i relation till min sjukdom och det är drygt. För jag tror att många nya mammor känner igen sig i mycket av det jag känner och upplever men eftersom att det är nytt för mig måste jag först "sjukanalysera" det.

Äsch det blev ingen ordning på detta inlägg men en liten uppdatering blev det iaf :)

Presentation


Jag är en 29-årig tjej som bor i en mellanstor stad. Jag har utmattningssyndrom och började blogga som ofrivilligt barnlös. I juli blev vi spontangravida, efter 2 års försök. Jag vill vara anonym.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards