Direktlänk till inlägg 1 november 2014

Never trust..

Av Karin - 1 november 2014 13:03

Det var nu jag skulle ha fått svar från läkaren men hon ringde (såklart) aldrig. Hon skulle ha ringt tisd eller onsd men definitivt innan veckan var slut.. Gissa om jag väntade heeeela dagen igår *suck&stön*

Jag känner mig konstig och ännu konstigare blir jag av att försöka analysera allt.

Sköldkörtel? Utmattning? Småbarnsliv? Depression? Infektion? Allt satans tänkande?

Vad är vad och i vilken ände börjar jag? Hade hoppats få svar på det i och med läkarsamtalet men det får bli nästa vecka istället.

Jag har haft cellförändringar de senaste undersökningarna och får därför gå var 6e månad. Under graviditeten är det dock annorlunda. Jag gjorde undersökning precis innan kub, alltså typ v 13. Den visade också förändringar. Eftersom att en inte gör undersökningar senare i graviditeten (pga risk) så skulle jag få en tid 3 månader efter förlossning. Nu har det snart gått 6 månader och jag har stått som "gravid" i systemet fick jag veta när jag ringde i veckan.. Jävligt lång graviditet då, typ som en elefant! Känns lite nervöst att det nu kommer att ha gått 1 år istället för 6 månader. Men nu får det väl vara nog med elände ändå?

Jag har fått en tid hos en privat läkare några veckor fram. Han skulle egentligen inte ta emot mig utan remiss men var snäll nog att göra ett undantag. Han lät förstående redan på telefonen och han förstod att det är många trådar att hålla ordning på just nu och att jag behöver hjälp med det. Han förstod också att det typ är omöjligt för mig att redogöra för "symptom" gällande sköldkörteln, jag har ju levt mitt liv med 20-30 "symptom" de senaste 2-3 åren. Vad är nytt liksom? Anyhow, han verkade lovande. I put my trust..

Hur mår ni? På riktigt alltså, hur MÅR du? Vad händer i ditt liv? Tell me (anonymt om du vill).

 
ANNONS
 
C

C

1 november 2014 20:04

Så dåligt! Om man får veta en dag som man ska få besked så ska man inte behöva vänta. Det där med cellproven är ju också riktigt kasst, känns ju som något de bör ha koll på, de behöver nog se över sina system.
Jag måste nog säga att jag mår oförskämt bra. Jag tycker att livet som mamma är fantastiskt och från att Freja blev ungefär 7 månader så blev allting så mycket bättre. Det är liksom mer respons och samspel mellan oss nu och pappan har lättare för att busa och mysa med henne. Jag önskar verkligen att jag kunde dela med mig av lite energi till dig. Jag hoppas du får svar snart och att det finna något som kan lätta lite på allt.
Kram

http://spyor.blogg.se

 
Ingen bild

Mimmi

3 november 2014 14:29

Men nu håller jag tummarna för att det slutar tjorva för dig och att du ska få rätt hjälp med alla problem. Jag har också sådana jobbiga erfarenheter av vården, men rätt vad det är träffar man en läkare som lyssnar, bryr sig och tar sig tid. :-)

Jag mår ganska bra trots en del fysiska krämpor. (Efter Levaxinet är jag dock mycket piggare och PMS:en from hell är historia.) Min pojke fyller åtta imorgon och jag är så glad att jag har honom, det är jag varje dag av mitt liv sedan han föddes. Det är jobbigt att vänta på barnbesked, försöker flyta med och lita på att det blir rätt barn i rätt tid. Framtiden känns spännande.

www.blifyra.bloggo.nu

Kram

Karin

5 november 2014 10:55

Tack för att ditt pepp Mimmi!

Nu verkar det vända, äntligen får jag medicin!!

Åh vad fint du skriver om din son och om barnet som ni väntar på. Blir nyfiken på hur du menar med "rätt barn i rätt tid", vill du utveckla? :)

Kram

 
Ingen bild

Mimmi

5 november 2014 18:43

Jag tänker som när jag var gravid, att "ödet" (eller kalla det vad man vill( ;-) kommer att ge oss rätt barn i rätt tid. :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Karin - 3 augusti 2015 20:35


Hej hörni Jag ser att ni är en hel hög som fortfarande är här inne och kikar. Tack för det. Hur har ni det i sommar? Jag har min bästa någonsin. Jag har kämpat på med mina hjärnspöken och jag har gjort ett riktigt bra jobb. Jag är så mycke...

Av Karin - 21 juli 2015 21:21

Jag går sönder av sorg över beskedet att den kvinnan vars blogg jag följt i ett par år somnat in. Som jag förstår det bara några dagar innan hennes sons födelsedag. Denna 2-åring som ska fortsätta fråga efter mamma tills att han en dag slutar att frå...

Av Karin - 16 juli 2015 09:04


Hörrni. Jag jobbar och jobbar med mina tankar och beteenden. Inser att jag har varit jäkligt hård och elak mot mig själv. Som min allra värsta fiende har jag mobbat mig själv i tysthet. Känt mig otillräcklig på alla plan och försökt finna vägar framå...

Av Karin - 10 juli 2015 18:56

Jag hade planerat att skriva massa dravel om mig. Om mitt möte med psykologen idag. Hur upp- och ner allt känns och hur satans svårt saker kan bli. Jag hade tänkt att berätta för er, en gång för alla, en första- och en sista gång om de som format mig...

Av Karin - 8 juli 2015 18:37

Min sjukskrivning leder mot sitt slut. Tur i oturen att jag har varit sjukskriven, vi har nämligen varit sjuka allesammans. Lillan har haft 40 graders feber och antagligen satt något typ av snorrekord.. Och vi blev sjuka samtidigt. Alltså. Sjuk bebis...

Presentation


Jag är en 29-årig tjej som bor i en mellanstor stad. Jag har utmattningssyndrom och började blogga som ofrivilligt barnlös. I juli blev vi spontangravida, efter 2 års försök. Jag vill vara anonym.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25
26 27
28
29
30
<<< November 2014 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ villbli3 med Blogkeen
Följ villbli3 med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se