Direktlänk till inlägg 13 november 2014

Jag heter trött

Av Karin - 13 november 2014 10:54

Åh pju. Jag är riktigt trött. Våra kvällar fortsätter med kamp om sömn. Inatt somnade lillan vid 00, vaknade för mat vid 03.30, somnade igen 04.30 och sov till 07.30 Däremellan vaknar hon till och behöver tutten. Det är numera sambon som tar de uppvaken, jag vaknar förvisso men slipper engagera mig (såvida hon inte ska ha mat).

Imorse efter maten vid 07.30 somnade hon inte om. Vi gick upp (motvilligt), åt frukost och sånt. Hon var trött så jag sövde henne i vagnen inomhus. Hon somnade..

Lugnet sänkte sig. Hela jag andades ut, tack gode gud, barnet sover. Jag kan också sova. Jag blir inte människa när jag bara får sammanlagt 5 timmar sömn under natten..

Jag verkligen njöt av att få somna.

Hinner precis slumra in och det är sjukt skönt när kattjäveln kommer och skriker i högan sky. Han väcker mig. Han väcker bebis och satan i gatan jag var bra sugen på att slå ihjäl honom. Jag blir så arg att det kokar i mig. Inget känns lika skönt eller viktigt som att få sova där och då och insikten om att den chansen just gått förlorad gör mig tooookig.

Och sen undrar jag; känner andra mammor också såhär?

Min läkare pratade om depression igår när jag nämnde min ilska. Han kände inte till att det var ett symptom på sköldkörtelsvaj (även att jag vet att andra sagt likadant). Hur som, det fick mig att fundera.. Om en annan småbarnsmamma, utan tidigare dokumenterad psykisk ohälsa (utmattningssyndrom) säger att hon är trött och blir irriterad, får hon också alltid höra att hon kanske är deprimerad? Eller får en vara trött och sur när en har en liten o-sovande bebis.. utan att får den skull klassas som sjuk?

Hur känner ni mamas? Är ni trötta? Kokar ni av ilska när bebis vaknar för hundrade gången och ni precis fått slumra in? Eller känns detta inte alls vid? Vaknar ni med ett leende alldeles oavsett?

Tell me. Please.

 
ANNONS
 
tanniz

tanniz

13 november 2014 13:16

Åh vad jag kånner igen mig. Å jag är "frisk" vad jag vet så jag tror det är helt normalt. Konstant sömnbrist gör en knäpp. Det är inte helt konstig att det i vissa delar används som tortyrmetod.

När hon sover dåligt å hon precis somnat, då drar ena hunden igång. Lovar jag är inte gullig då precis. Hunden hänger löst många gånger. Sa innan vi fick barn att vi aldrig skulle smyga å sänka ljud när bebisen sover. .. å vad gör vi nu? Smyger å sänker ljudet:)

Känner mig stundtals som en usel mamma. Men när hon vaknar för femtioelfte gång å måste upp till min tutte blir jag galen. Svär å kastar kuddar på golvet. Sen när hon ler smälter man å får dåligt samvete...

hoppas att vi är normala båda två iaf :)
Kram

http://tanniz.bloggo.nu

Karin

13 november 2014 13:35

Åh TACK!!

Jag vet att du och jag har haft lite liknande situationer just med sömn den senaste tiden. Kändes superskönt att du är ärlig och ibland känner som jag. Gör det lite lättare för mig att inte behöva tro att allt jag upplever är sjukt och det är värt massor!

Jag tänker ibland på att våra små inte kommer att minnas det dem nu upplever. Din bebis kommer inte minnas att du kastat kuddar på golvet tex. Jag tror däremot att en får någon sorts känsla med sig beroende på hur uppväxten varit. Och jag är helt övertygad om att både din och min bebis får en känsla av trygghet. Det de känner till är att dem blir upplockade och bekräftade, oavsett om vi svär och pustar emellanåt, så möter vi deras behov när helst dem behöver oss.

Det är en upplyftande tanke, tycker jag!

Kram

 
Fiffig

Fiffig

13 november 2014 13:46

Nej, du är inte ensam. Jag upplever mig normalt som en väldigt balanserad person men när Grynet strular på natten då kokar det bokstavligen inom mig. Jag kastar kuddar, smäller i dörrar, svär och är allmänt otrevlig. Hade ingen aning om att det kunde vara ett tecken på problem med sköldkörteln? Jag hyser dock goda förhoppningar om en framtid med mer sömn. I natt sov hon tolv timmar med endast ett "uppvak" som hon lyckades somna om ifrån på egen hand. Det finns ett ljus bortom den där tunneln av sömnbrist!!

Kram och håll ut!

http://fiffig.bloggo.nu

Karin

13 november 2014 13:51

TACK Fiffig! Läkare är liksom mästare på att snurra till tankarna. Skönt att jag har er fina läsare som backar upp och håller med :)

Humörssvängningar hade jag iaf läst kan vara ett tecken (bland mååånga flera) på sköldkörtelproblem.

Oh 12 timmar.. HALLELUJA! Det kommer en tid, ja det är ju sant! Tack!

Kram

 
Ingen bild

Sandra

13 november 2014 14:08

Å,nej du är inte emsam om detta. Igår vägrade min sexmånaders guldklimp sova på em och precis när jag lyckats få henne att slumra in så hoppar treåringen in i rummet vrålandes "mammmmmmmaaa!!!!!" Där och då kunde jag ha kastat ut båda barnen. Istället la jag ner gallskrikande bebis i sängen. Skickade sur treåring ut i vardagsrummet. Sen gick jag in på toa, stängde dörren och grinade en minut. Sen var det bara att ta ett djupt andetag, gå ut och börja om igen.. Livet med barn är underbart nästan jämt och när man är trött så är det skittufft!

Karin

13 november 2014 18:47

*kram* och tack för din kommentar!

Det var ett bra sätt att break:a, tycker jag! Bättre att gå undan än att vråla på barnen, eller göra/säga sånt en sedan ångrar. Bra gjort!

Kram

 
A

A

13 november 2014 14:56

Jag blir skogstokig om jag inte får sova. Nu är jag också lite skör men även när jag är på topp så måste jag ha min sömn för att fungera. Och får jag inte den så blir jag otroligt ilsken. Här hemma har vi framtand (tänder?) på gång och det innebär mycket strul. För någon vecka sen så bökades det massor på natten och jag fick inte ens somna. Så jag sa "Snart åker du ut." till det bökande, framtandslösa barnet. Han skrattade åt mig och jag skämdes. Jag går också på utredning för sköldkörteln. Men kan tro att nattvak inte direkt tar ut de finaste sidorna hos en, varken med eller utan sköldkörtelproblem.

http://milominmilo.blo.gg

Karin

13 november 2014 18:45

Tack A!

Dessa tänder.. 2 små gryn har tittat upp i nederkäken här också, hoppas de orsakat en del av strulet den senaste tiden. Det ska ju komma några tänder till dock... ;)

Vad tråkigt att höra att du också utreds för sköldkörteln. Hur långt har du kommit? Det verkar vara rätt vanligt. Men mitt problem hade tydligen inget med graviditeten att göra, har ditt? Tänkte skriva om det i ett inlägg senare.

Vår tjej sover så himla bra i vagnen ute dagtid så ibland har vi sagt "äsch vi ställer ut henne", när vi tröstlöst försökt i många timmar. Pju!

Jag kommer aldrig in på din blogg. Vill du skicka uppgifterna igen till villbli3blogg@hotmail.se Vore snällt!

Kram

 
A

A

13 november 2014 19:17

Mina problem började innan graviditeten och jag åt Levaxin för att förbättra chanserna för att bli gravid. Sen tog inte jag dem alls efter Milo kom. Men jag blev tillsagd att börja igen av en läkare. Och sen trappa ner. Nu äter jag dem inte sen några månader men vi håller koll genom prover. Och något var galet med senaste värdet så jag borde ta ett nytt prov nu snart.

Skickat mail med lösenordet nu ;)

http://milominmilo.blo.gg

 
Ingen bild

Mimmi

14 november 2014 09:40

Nej gud, inte är du ensam om att känna så! :-)

 
Bella

Bella

14 november 2014 15:05

Verkligen inte ensam! Galenskap att säga depression direkt. Alla mammor har det så till och från ju. Vissa får mindre sömn än andra och man är olika känslig. Kära nån! Orka med Sveriges värdelösa sjukvård. På BVC googlade vår läkare på familjeliv när vi ställde frågor! Ibland undrar man verkligen....

Kram på dig och du är bästa mamman till din dotter!! /Bella

http://bellabellam.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Karin - 3 augusti 2015 20:35


Hej hörni Jag ser att ni är en hel hög som fortfarande är här inne och kikar. Tack för det. Hur har ni det i sommar? Jag har min bästa någonsin. Jag har kämpat på med mina hjärnspöken och jag har gjort ett riktigt bra jobb. Jag är så mycke...

Av Karin - 21 juli 2015 21:21

Jag går sönder av sorg över beskedet att den kvinnan vars blogg jag följt i ett par år somnat in. Som jag förstår det bara några dagar innan hennes sons födelsedag. Denna 2-åring som ska fortsätta fråga efter mamma tills att han en dag slutar att frå...

Av Karin - 16 juli 2015 09:04


Hörrni. Jag jobbar och jobbar med mina tankar och beteenden. Inser att jag har varit jäkligt hård och elak mot mig själv. Som min allra värsta fiende har jag mobbat mig själv i tysthet. Känt mig otillräcklig på alla plan och försökt finna vägar framå...

Av Karin - 10 juli 2015 18:56

Jag hade planerat att skriva massa dravel om mig. Om mitt möte med psykologen idag. Hur upp- och ner allt känns och hur satans svårt saker kan bli. Jag hade tänkt att berätta för er, en gång för alla, en första- och en sista gång om de som format mig...

Av Karin - 8 juli 2015 18:37

Min sjukskrivning leder mot sitt slut. Tur i oturen att jag har varit sjukskriven, vi har nämligen varit sjuka allesammans. Lillan har haft 40 graders feber och antagligen satt något typ av snorrekord.. Och vi blev sjuka samtidigt. Alltså. Sjuk bebis...

Presentation


Jag är en 29-årig tjej som bor i en mellanstor stad. Jag har utmattningssyndrom och började blogga som ofrivilligt barnlös. I juli blev vi spontangravida, efter 2 års försök. Jag vill vara anonym.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25
26 27
28
29
30
<<< November 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ villbli3 med Blogkeen
Följ villbli3 med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se