Nu kommer skrytet. Det där om att ens barn verkar vara galet speciell. Lite bättre än andra barn. Jag ursäktar mig på förväg, både inför er och inför mig själv. Jag tyckte nämligen att såna föräldrar var rätt otrevliga innan jag själv fick barn. Men det är klart, det var ju innan vår dotter fanns och Hon är ju otrolig ;)

Hon är 9.5 månad. Flirtar och charmar alla, otroligt medveten och social. Hon är 77cm (!), har därför storlek 80, hon pekar på lampan sedan länge, vinkar när folk kommer och går (och i ärlighetens namn även däremellan), hon går omkring längst möbler, står utan att hålla i sig och säger "mamma", "pappa" och ett försök till "lampa", hon ger mig strumpan när jag ber om den och vet att kissarna kallas just så men även vid deras namn, hon säger "däh" och pekar frågande, hon rynkar ihop näsan och klämmer ut låtsasfniss med ihopkisade ögon, gnislar sina 4 tänder och sträcker sig mot den hon vill vara hos (mig!), hon äter med pincettgreppet sedan en tid tillbaka och sorterar noggrant ut maten hon har framför sig, vägrar bli matad, älskar mjölkfri ost och gurka, hon går stabilt med bara våra fingrar i sina händer och släpper en hand för att titta närmare på något, hon har rest sig hela vägen upp till stående utan något att klättra på -rakt upp från golvet och stilla ner igen till huk. Hon somnar gott utomhus i vagnen men nattningarna tar timtals och kör slut på oss båda, ofta vaknar hon på natten och är då vaken 2-4 timmar, hon har de senaste 4 veckorna växt 3cm.

Igår avslutade vi BVC i den stad vi bor inför kommande flytt. Sköterskan sa då de vi redan anade, att vår tjej ligger långt före i utvecklingen. Att hon är väldigt medveten och klok, otroligt social och har stor integritet (vilket gör att vi inte får mata henne). Hon berömde hennes fysiska förmåga och att hon tex kan stå med bara ett knä i marken medan hon jonglerar runt med 3 leksaker samtidigt och att hon vinkade när sköterskan bad henne och pekade på lampan när hon frågade efter den.

Kort och gott är vår tjej i toppklass, enligt BVC och jag kan inte annat än att hålla med.

Med lite allvarligare ton så är jag faktiskt lättad. Det spelar förstås ingen roll att hon är tidig i utvecklingen för sakens skull men det som känns skönt är att min oro för att hon inte fått tillräckligt med utbyte kan stillas. Mitt lugna liv har inte påverkat henne negativt, hon tycks ha blivit social, trygg och fint utvecklad ändå (eller tack vare?).

/färdigskrytet från mammi

 

Maria

5 mars 2015 23:13

Du är en alldeles fantastisk mamma och världens bästa till lillan ( stora tjejen nu)

Stor kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej hörni Jag ser att ni är en hel hög som fortfarande är här inne och kikar. Tack för det. Hur har ni det i sommar? Jag har min bästa någonsin. Jag har kämpat på med mina hjärnspöken och jag har gjort ett riktigt bra jobb. Jag är så mycke...

Jag går sönder av sorg över beskedet att den kvinnan vars blogg jag följt i ett par år somnat in. Som jag förstår det bara några dagar innan hennes sons födelsedag. Denna 2-åring som ska fortsätta fråga efter mamma tills att han en dag slutar att frå...

Hörrni. Jag jobbar och jobbar med mina tankar och beteenden. Inser att jag har varit jäkligt hård och elak mot mig själv. Som min allra värsta fiende har jag mobbat mig själv i tysthet. Känt mig otillräcklig på alla plan och försökt finna vägar framå...

Jag hade planerat att skriva massa dravel om mig. Om mitt möte med psykologen idag. Hur upp- och ner allt känns och hur satans svårt saker kan bli. Jag hade tänkt att berätta för er, en gång för alla, en första- och en sista gång om de som format mig...

Min sjukskrivning leder mot sitt slut. Tur i oturen att jag har varit sjukskriven, vi har nämligen varit sjuka allesammans. Lillan har haft 40 graders feber och antagligen satt något typ av snorrekord.. Och vi blev sjuka samtidigt. Alltså. Sjuk bebis...