Alla inlägg den 29 mars 2015

Av Karin - 29 mars 2015 14:58

Sömn. Denna bristvara.

Om du läser min blogg och har barn får du gärna dela med dig av sov- och matrutiner. Hur ser en dag ut? Gärna utförligt ;)

Vår 10-månaders är sedan en månad tillbaka inne på att bara sova en gång per dag, oftast somnar hon mellan 11-12 och sover 2.5 timmar framåt. Det har funkat klart bättre än att låta henne sova vid 2 kortare tillfällen. Det gör maten lite trixigare tycker jag. Hon äter frukost innan och vill absolut ha sin välling inför tuppluren. Eftersom att hon sover fram till 14-15 så missar hon lunch. Hon får förstås mat då när hon vaknat men klockan blir så mycket och det blir himla tight mellan lunch och middag.

Hon har ordentliga problem med att somna in. De där sista steget liksom. Hon kan vara lagom trött, övertrött, avslappnad och lugn -det spelar ingen roll. Hon har jättesvårt med det.

Nu harvar vi runt både kvällar och nätter med henne i vagn. Utomhus. Grannarna måste tro att vi är tokiga. Eller att vi har ett tokigt barn. Vi syns nämligen med vagnen på de mest udda tider och vi drar den dessutom på vår gräsmatta (=tungt) (=lämnar fula spår).

Om hon vaknar på kvällen eller natten, vilket hon alltför ofta gör. Då är det kört. Igår kväll vaknade hon efter att ha sovit knappt 3 timmar. Anledningen var att hon krypit upp i hörnet av spjälsängen och misstyckte. Hon var på väääääg att somna om i en timme, både i sängen och i min famn. Hon ville verkligen men kunde inte. Hon fick varm mjölk för att lättare komma till ro. Efter en timme gav jag upp och packade ner henne (gång nr 2 för kvällen) i vagnen. Det lät som att hon somnat men efter 40 minuter satte hon sig plötsligt upp. Gaah.

För att förkorta en jäkligt tuff kväll så somnade hon om först efter 3 timmar. Och så är det varje gång. Det går aldrig fortare än 2 timmar. Och uppvaken sker ca 5 nätter varje vecka (=trööötta päron), på vilka klockslag som helst.

Mina föräldrar har haft henne ytterlugare en natt och de säger att hon är den envisaste ungen de träffat. BVC tror knappt på oss eftersom att hon utger sig för att vara så himla trygg och harmonisk i nya situationer. Hennes pappa tror att hon har ADHD eller att hon har ont. Jag vet inte vad jag ska tro.. Tror inte att hon har ont, hon skriker inte utan är lugn. Jag känner tyvärr igen mig. Jag har också svårt att somna, de där alldeles sista steget är väldigt känsligt för mig också. Ibland blir jag orolig och undrar om något är fel. Om hon behöver hjälp på någott sätt?

När hon vaknar sådär är hon trött men glad. Hon är alltid glad. Hon dansar, skrattar, pekar och "däh-ar", samtidigt som hon gnuggar sig i ögonen och egentligen är trött. Känns som om vi provat allt (promenad, vyscha, läsa saga, avslappningsmusik, bad etc).

Man kan ju alltid hitta anledningar också. Nu har vi precis flyttat och miljön är ny. Hon är dessutom ute typ 2 ggr per dag nu från att bara ha varit ute 2 ggr per vecka innan. Hon har nya tänder på gång. Hon växer toksnabbt (10 mån - 77cm). Och bla bla.. Men vi hittar alltid något att "skylla på" och vi undrar om det egentligen är ett större problem än så?

De runt omkring oss reagerar och tycker att det är märkligt och ovanligt (typ våra föräldrar som följt flera småbarn). Inte hör vi heller talas om något liknande av våra vänner med barn. Är detta så udda alltså?

Känner du igen dig? Tipsa gärna!

ANNONS

Presentation


Jag är en 29-årig tjej som bor i en mellanstor stad. Jag har utmattningssyndrom och började blogga som ofrivilligt barnlös. I juli blev vi spontangravida, efter 2 års försök. Jag vill vara anonym.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2015 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ villbli3 med Blogkeen
Följ villbli3 med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se