Direktlänk till inlägg 24 juni 2015

Hej rädsla. hej otillräcklighet.

Av Karin - 24 juni 2015 19:44

Blir rädd för att fastna här och aldrig ta mig ut. Rädd för att jag förstörde min kropp och hjärna i min iver att jaga tiden och att det aldrig kommer fungera igen. Rädd för alla sjukdomar som ploppar upp, för att bli fast i ett ekorrhjul av sjukdomar och aldrig lyckas bli frisk någon längre tid. Livrädd för att behöva leva såhär. År ut och år in.

Som ödets ironi att jag kände mig odödlig och full av kontroll tidigare, att jag trodde mig orka mer än andra och stå pall för lite mer. Min övertygelse bottnade i att inställning avgjorde mycket och att många sjuka skulle kunna bli friskare om de bara t.ä.n.k.t.e annorlunda.

Livets skola lärde mig annorlunda. Så fel jag hade.

Imorgon ska jag till specialistmot för sköldkörteln och få reda på provsvar från 10 rör blod (!) Många hoppas att svaren på mitt jäkligt dåliga mående ska finnas där, som att det vore bättre än ett bakslag i utmattningen. Jag vet inte egentligen..

Stressen i att föräldraledigheten tickar på medan jag är sjuk gör sig påmind. Stressen över att sambon tvingas jobba på ett jobb där han inte trivs och över att han behöver gå på knäna för att jag är sjuk. Över att han inte får vara föräldraledig, något vi hade bestämt att vi skulle dela lika på. Mina föräldrar har under de senaste dagarna tagit hand om Lillan, tacksamhet brottas mot de dåliga samvetet över det som egentligen borde vara mitt "jobb". De där känslorna av otillräcklighet pockar på alltså..

Efter morgondagens möte funderar jag på att gå till vårdcentralen och försöka bli sjukskriven en period. En kortare hoppas jag. Då får sambon vara hemma, han slipper att göra allt samtidigt som han jobbar och mina föräldrar kan avlasta honom då och då istället för hela tiden. Men saken är den att jag hatar att be om sjukskrivning.. Hatar att bli bedömd och att övertyga någon om min ohälsa. Som att inte min egen kännedom var tung nog liksom.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Karin - 3 augusti 2015 20:35


Hej hörni Jag ser att ni är en hel hög som fortfarande är här inne och kikar. Tack för det. Hur har ni det i sommar? Jag har min bästa någonsin. Jag har kämpat på med mina hjärnspöken och jag har gjort ett riktigt bra jobb. Jag är så mycke...

Av Karin - 21 juli 2015 21:21

Jag går sönder av sorg över beskedet att den kvinnan vars blogg jag följt i ett par år somnat in. Som jag förstår det bara några dagar innan hennes sons födelsedag. Denna 2-åring som ska fortsätta fråga efter mamma tills att han en dag slutar att frå...

Av Karin - 16 juli 2015 09:04


Hörrni. Jag jobbar och jobbar med mina tankar och beteenden. Inser att jag har varit jäkligt hård och elak mot mig själv. Som min allra värsta fiende har jag mobbat mig själv i tysthet. Känt mig otillräcklig på alla plan och försökt finna vägar framå...

Av Karin - 10 juli 2015 18:56

Jag hade planerat att skriva massa dravel om mig. Om mitt möte med psykologen idag. Hur upp- och ner allt känns och hur satans svårt saker kan bli. Jag hade tänkt att berätta för er, en gång för alla, en första- och en sista gång om de som format mig...

Av Karin - 8 juli 2015 18:37

Min sjukskrivning leder mot sitt slut. Tur i oturen att jag har varit sjukskriven, vi har nämligen varit sjuka allesammans. Lillan har haft 40 graders feber och antagligen satt något typ av snorrekord.. Och vi blev sjuka samtidigt. Alltså. Sjuk bebis...

Presentation


Jag är en 29-årig tjej som bor i en mellanstor stad. Jag har utmattningssyndrom och började blogga som ofrivilligt barnlös. I juli blev vi spontangravida, efter 2 års försök. Jag vill vara anonym.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23 24 25 26
27
28
29
30
<<< Juni 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards