Senaste inläggen

Av Karin - 11 februari 2014 10:06

Vad omtänksamma ni är som hejade på mig igår! Och det hjälpte dessutom. Min chef lyckades lösa allt - nästa vecka börjar jag arbetsträna, jag får 4 veckor på mig och därefter en 25%-ig tjänst i 4 veckor. Efter det är det dags för föräldraledighet, säger dem ;) Min chef lugnade mig mycket genom att ta bort stressen kring "anställningen". Jag ska tänka att jag har 8 veckor på mig att prova, att få tillbaka självförtroende och få en positiv känsla av att gå till ett arbete igen. Vad, eller hur mycket jag åstadkommer spelar ingen roll. Halleluja!

FK har godkänt allt muntligt så det verkar som att allt faktiskt går i lås..

Efter mötet igår, som jag förstås oroat mig för en tid släppte tonvis med oro och jag fick en fruktansvärd migranattack. På 10 min gick det från inget till fullt påslag. Jag har vanligtvis migrän någon gång per år men jag har aldrig varit med om en så intensiv utveckling tidigare. Jag var nära att kräkas av smärta. Urk! Idag blir det vila.

Vi fick vår fina vagn igår också. Vagnen är en Joolz i marinblå, skötväska, åkpåse, adapters och ett babyskydd från BeSafe Izi Go kom också med hem. Allt beställdes från Holland och sammanlagt sparade vi 6.500kr på att beställa därifrån kontra att köpa här. Crazy! Från beställning till hemleverans tog det knappt 4 veckor och de garantier som finns i Sverige gäller även vid köp härifrån (förlossningsgaranti etc). De har svarat på frågor och gett service otroligt snabbt - tummen upp för att beställa från Holland med andra ord!

Jag har en undring.. Ni som har katt (er) och bebis. Hur gör ni? Våra katter sover med oss i sängen nämligen. Vi är villrådiga i hur vi ska göra när bebis kommer. Förslag?

På torsdag ska jag till aurorabarnmorska och prata vaginal förlossning kontra snitt i relation med utmattning. Jag vet att det finns ett par som läser min blogg och befinner sig i samma situation - jag berättar allt!

Ps. Imorgon är det v 30. OJ DET ÄR PÅ RIKTIGT DS

ANNONS
Av Karin - 10 februari 2014 10:24

Idag ska jag träffa min chef. Om hen kan eller inte kan ordna en tjänst åt mig på 25% efter arbetsträningsperioden är avgörande för om jag får arbetsträna överhuvudtaget. Jag är nervös!

Jag kan inte förstå hur FK kan tycka att det är bättre att jag går utan sysselsättning fram till bf än att jag får arbetsträna de veckorna som är kvar. Varför kan man inte se till individen? Varför kan man inte se det långsiktiga i processen? Vinningen med att jag får ta ett stort steg framåt innan föräldraledigheten - inför det som kommer efter.. Suck!

Håll en tumme eller två idag!

ANNONS
Av Karin - 8 februari 2014 11:32

En bild på min senaste målning, tyvärr är idén inte min (hittad på nätet).
Magen är här i v 29 (28+3).

Av Karin - 7 februari 2014 12:33

Jag undrar om jag har blivit gravidtrött igen eller om det är utmattningströtthet? Det är många lösa trådar just nu och många tankar på hur det kommer att bli, sådant slukar förstås energi.

Ang min tilltänka arbetsträning så är det (tydligen) inte godkänt. Nu hänger beslutet på om min chef kan trolla fram en tjänst till mig på 25% efter arbetsträningen. Jag är tveksam till att det är något hen kan göra i en handvändning och då får jag inte arbetsträna. Jag får dessutom bara 4 veckor på mig att arbetsträna. 25% låter förstås ynkligt lite för er som är friska. Jag har inte gjort så mycket på över ett år. Jag har överansträngt mig och blivit sängliggandes genom att gå in i en butik för mycket, det är den nivån som jag kan jämföra med. 2 timmar / dag och 5 dagar i rad känns som ett stort steg och att jag bara får 4 veckor på mig är stressande. Jag skulle gärna vilja klara 25% flera veckor i rad för att känna trygghet. Att klara 25% en vecka säger tyvärr inget om huruvida orken tog slut i och med det, eller om jag skulle klara en andra vecka "på rad". 4 veckor är kort tid att hinna utläsa såna mönster på.. I nästa vecka ska jag prata med min (lyckligt ovetandes) chef om FKs krav på att hen fixar en tjänst och därefter får vi se.. Jag kan inte förstå att FK tycker att det är bättre att jag är heltidssjukskriven "utan sysselsättning" än att jag får arbetsträna 8 veckor (fram till föräldraledigheten).

"Hej du är en pyttebricka i vårt stora spel och vi gör gör som spelreglerna säger, vi tar ingen hänsyn och vi utgår från att alla brickor fungerar likadant oavsett bakgrund".

I takt med att graviditeten kommer längre minskar mina förutsättningar dessutom.. Trots att jag verkligen försöker se det positivt känns det rätt tröttsamt alltsammans.

Pyret är lite lugnare nu. Det står överallt att det är normalt eftersom att hon nu har mindre plats. Jag gillar det ändå inte. Böka gärna Pyret, mamma blir lugn då.

Jag målar mycket nu.. Nr 2 är under arbete fortfarande ;)

V 29 (28+2)

Av Karin - 6 februari 2014 16:52

Inne i en kreativ period igen, denna är nymålad och i huvudet finns det fler på kö ;)

Av Karin - 5 februari 2014 09:08

Höggravid - jippi! Nu är jag äntligen i sista trimestern. Vilken milstolpe. Overkligt och verkligt på samma gång..

Dagen till ära var det dags för bm-besök;
Blodtryck: 105/60 (har varit 90/60, 120/70)
Magmått: 28cm (24cm för 4v sedan)
Bebisens hjärtljud: ca 140 slag/min
Socker: 4.6 (efter frukost)
Järn vid kontrollen för 4v sedan: 119 (Innan det 117)

Allt såg alltså bra ut! Fina Pyret sparkade på bm som vanligt. Vår lilla vilding!

Nu ska jag ta igen förlorad nattsömn.

70

Av Karin - 4 februari 2014 15:13

Jösses! Kikade in i appen idag, dagen före v29 och detta var vad jag såg.. 70% av graviditeten avklarad. Heja heja! Nu börjar det faktiskt likna nåt, 70% är mycket - nästan 80 ;)

Graviditetsmånad 8 också.. Det där är ju jättemärkligt. Hur länge är man gravid då egentligen? (så länge som det känns kanske).

Imorgon är det bm-besök. Hoppas allt ser bra ut! Jag undrar om hon säger något om mina kilon.. Mina fötter har sagt sitt idag iaf, efter att ha stått och målat några timmar kan jag inte ens stå på dem längre. Aj satan vad ont det gör i hälarna..

Av Karin - 3 februari 2014 23:34

I eftermiddags rann tårarna. De hopp och den lust som hade drivit mig hit var borta. Jag orkade inte bry mig om att jag borde gå ut och promenera utan la mig på soffan. Känslan av att inte orka bry mig skrämde mig. Tog mig tillbaka till depressiva perioder. Fick mig att reflektera. Var jag på väg dit eller bara trött, på riktigt trött och i behov av vila? Jag kände tomhet, frustration och besvikelse. Kände hur skört det är, hur snabbt någon annan kan vända min medgång till motgång. Orkade inte tänka eller känna. Orkade inte agera mer, för jag visste inte hur eller till vem. Ville skita i allt. Omgivningen arga och upprörda över processen. Vill agera, protestera och klaga. Jag orkade ingetdera och viljelösheten skrämde mig den också. Gav jag upp nu? Skulle jag snubbla nu när mållinjen var inom synhåll?

Timmar senare är jag stark igen. Tänker att jag har ett val. Att acceptera det som inte blev som jag hade hoppats eller spilla mer energi på att strida och på så sätt förlora än mer tid.

Reflekterar och vänder ilskan till ny motivation. Till ny kraft. En beslutsamhet om att vinna. Striden är trots allt min egen. Vinsten för min egen skull.

Om gröten i hjärnan tidigare idag vittnade om att jag fortfarande är sjuk, så vittnar min förmåga att komma igen om det friska.

Känner mig stolt över att jag klamrade mig upp. Känner igen mig själv igen. Jag finns där inne. Och jag är förbaskat stark!



(Tack för fina värmande kommentarer, er omtanke stärker)

Presentation


Jag är en 29-årig tjej som bor i en mellanstor stad. Jag har utmattningssyndrom och började blogga som ofrivilligt barnlös. I juli blev vi spontangravida, efter 2 års försök. Jag vill vara anonym.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ villbli3 med Blogkeen
Följ villbli3 med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se