- Att acceptera att jag inte har all kontroll

- Att inte vara så förbannat anpassningsbar

- Att inte alltid ha näsan i framtiden. Eftersom att nuet inte då spelar särskilt stor roll och om inte nuet spelar stor roll är det lätt att vara just anpassningsbar (och inte notera att jag inte trivs, att jag mår dåligt, att jag tycker att något är orättvist eller jobbigt). Vad är det egentligen som spelar roll - om inte här och nu? 

- Att inse att jag inte kan prestera mig ur min situation, att förstå att jag inte kan ta några genvägar och liksom komma före tiden. Jag har lurat kroppen länge nog, det är därför jag är här, det är därför det tar tid NU. Det är all den tid som jag inte tog mig tidigare.

- Att förstå att jag har ett värde bortom prestationer, förutom "det jag gör" - vem är jag då?

- Att jag är rädd för att hitta ett lugn i "här och nu", rädd för att i stunder njuta, rädd för att bli en av dem som sedan aldrig kommer vidare

- Inse- och acceptera att när någon blir så sjuk som jag blev så tar det låååååång tid

- Få bort känslan av att jag måste skynda mig att bli frisk för att det är jobbigt för andra

- Att dämpa ner stressen över att hitta min egen väg, jag har hela livet på mig (NU har jag nog med att vara sjuk)!

//Eftertänksam