Så var dagen här. Från att ha bockat av milstolpar som "en liten chans för överlevnad" i typ v 25 till numera fullgången graviditet, v 38 (37+0). Nu är Pyret alltså färdig. Skulle förlossningen starta skulle det vara -normalt-. Jäklar vad häftigt! Hon är klar, vår tjej! Än så länge väger hon nog mellan 2.9 - 3.3kg, liten och stor på samma gång.

Jag är otroligt trött, nästintill helt orkeslös. Små projekt dränerar mig fullständigt och jag ligger mest faktiskt. Min rygg har gett upp och sömnen är förstås dålig. Jag har förvärkar någon gång varje dag. Jag andas dock lättare och huggen/smärtan nertill pekar mot att hon sjunkit ner ytterligare/fixerat sig.

Imorgon är det dags för nytt bm-besök. Hon ska känna efter om Pyret är fixerad och uppskatta hennes vikt. Jag ska be om att få testa min järnnivå för att utesluta att tröttheten beror på järnbrist. Jag slarvar med järntabletterna eftersom att dem i kombination med trög mage och hemorrojder är otroligt jobbigt (say no more).

På tal om min mage.. Den har varit hård länge, egentligen alltid men det blev betydligt värre för ett par år sedan. Detta satte man snabbt ihop med min utbrändhet och förklarade tarmarnas dåliga funktion vid stress. I samband med medicineringen några månader senare blev det ännu sämre, jag blödde och man kopplade då ihop det med medicinen. Jag fick även medicin mot förstoppning. Innan medicinen hann tas ut helt ur kroppen blev jag gravid och magen gav upp än mer. Denna gång förklarades de nya symptomen, som tex hemorrojder med graviditet. Men jag tröttnade på att min situation förklarades med allt de som råkade dyka upp i mitt liv och bad för några veckor sedan att få göra någon undersökning. Jag hade alla symptom på cancer och hade blivit orolig. Resultatet visar att jag antagligen har en tarmsjukdom men att man inte får göra vidare undersökningen under graviditet..

Såhär tycker jag ofta att den svenska läkarvården fungerar. Man ser sällan helheten. Långt innan min krasch sökte jag tex för diverse åkommor, tex upprepade halsinfektioner och jag bröt ihop och grät av trötthet vid ett läkarsamtal. Ingen såg helheten, man behandlade dessa enskilda åkommor utan att se att de alla hörde ihop och gemensamt pekade på stress.
(Tänk om..)

Nu ska jag bläddra i HM-katalogen och njuta av att förlossningen kan starta när som helst och att det är helt okej. Heja Pyret, om en vecka får du gärna komma (lagom till påsk).

Avslutar med dagens magbild, v 38 (37+0)

Ps. Om ett tag dyker det upp lite pyssel här, tex ett magavtryck i gips ds

 

C

9 april 2014 19:37

Så häftigt! Det är en speciell känsla att veta att det är en färdigbakad bebis som ligger där inne. Nästa helg är hon ute tror jag ;) Kramar

http://spyor.blogg.se

Karin

10 april 2014 11:46

Hihi tror du det :) Vad roligt!
Kram

 

Bella

9 april 2014 19:59

Grattis till att er lilla tös är färdigbakad! <3
Tråkigt att du inte mår bra dock :( Låter väldigt jobbigt men hoppas du gör vidare utredning efter förlossningen så snart du orkar, så att du förhoppningsvis får må bättre.
Jag äter järntabletter som jag köpt på Life som heter "Gentle Iron" de är helt skonsamma för magen och de lyckades höja mina värden.
De är även för veganer, så mer naturligt.
Kanske värt att testa istället?

Kram Bella

http://bellabellam.blogg.se

Karin

10 april 2014 11:45

Åh tack! Jag ska be bm testa mitt järnvärde idag. Om det inte är bra får jag väl prova tablett nr 3, som du rekommenderar :) Tack för tipset!!
Kram

 

Sofia

9 april 2014 23:00

Åh, vad spännande :-)
Stort lycka till under kommande förlossning!
Kram kram

Karin

10 april 2014 11:44

Tack Sofia :)
Kram

 

Maria

10 april 2014 04:31

Heja! Snart i mål! Jag håller tummar och tår att hon vill kika ut nästa vecka och att du slipper denna väntan som jag. Dagarna tickar på men frustrationen börjar komma.

Stor kram en tidig morgon!

Karin

10 april 2014 11:44

Urk.. Tänker på dig och hoppas att bebbe snart är redo! Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej hörni Jag ser att ni är en hel hög som fortfarande är här inne och kikar. Tack för det. Hur har ni det i sommar? Jag har min bästa någonsin. Jag har kämpat på med mina hjärnspöken och jag har gjort ett riktigt bra jobb. Jag är så mycke...

Jag går sönder av sorg över beskedet att den kvinnan vars blogg jag följt i ett par år somnat in. Som jag förstår det bara några dagar innan hennes sons födelsedag. Denna 2-åring som ska fortsätta fråga efter mamma tills att han en dag slutar att frå...

Hörrni. Jag jobbar och jobbar med mina tankar och beteenden. Inser att jag har varit jäkligt hård och elak mot mig själv. Som min allra värsta fiende har jag mobbat mig själv i tysthet. Känt mig otillräcklig på alla plan och försökt finna vägar framå...

Jag hade planerat att skriva massa dravel om mig. Om mitt möte med psykologen idag. Hur upp- och ner allt känns och hur satans svårt saker kan bli. Jag hade tänkt att berätta för er, en gång för alla, en första- och en sista gång om de som format mig...

Min sjukskrivning leder mot sitt slut. Tur i oturen att jag har varit sjukskriven, vi har nämligen varit sjuka allesammans. Lillan har haft 40 graders feber och antagligen satt något typ av snorrekord.. Och vi blev sjuka samtidigt. Alltså. Sjuk bebis...