Direktlänk till inlägg 28 augusti 2013
Att slå hål på föreställningar!
Vad galet att vi blev gravida på egen hand en månad innan ivf-start. Min läkare sa igår att "jag har hört talas om sånt tidigare, det händer lite då och då". Det är klart du har, tänkte jag. Det kan förstås "ta sig" månaden innan ivf, precis som vilken annan månad som helst. Det får mig osökt att tänka på föreställningar som folk gärna har som jag vill dementera;
1. Nej, jag (vi) hade inte "slappnat av",
2. Nej, jag (vi) hade inte börjat fokusera på något annat - inget hundköp alltså!
3. Nej, jag hade inte "gett upp" och slutat hoppats/längta, tvärtom, jag hade förhoppningar igen!
4. Nej, det var inte "när jag minst anade det", vi hade äl-testat (för första gången på över 1 år) och jag noterade vissa avvikande känslor i kroppen från äl och framåt. Jag anade!
Ofrivillig barnlöshet, återigen, är en sjukdom. Att bemöta någons graviditet med ovanstående punkter är att direkt- eller indirekt beskylla hen för hens barnlöshet. Som att vi barnlösa måste hitta en alldeles speciell nyckel för att lyckas, en som "dem andra" aldrig behövt leta efter. Som att jag skulle ha gjort mig infertil av förhoppningar och längtan! Och inte förens jag lyckats släppa min längtan kan jag bli gravid. En omöjlighet, jag lovar! Och hur skulle det ens funka överhuvudtaget - vänder simmarna om de ser att min längtan är för stor?
Denna graviditet beror inte på att vi hittat någon magisk nyckel. Det beror på precis samma saker som om den hade blivit till första halvåret;
1. Ett dugligt ägg lossade
2. En spermie träffade ägget
3. De gillade varandra!
(4. I mitt fall, min kropp var redo!)
5. Och det är fantastiskt!
Den här månaden, råkade vara månaden innan ivf. Men dessa förutsättningar kunde lika gärna ha funnits för 1 år sedan. Punkt.
(Bild på befruktning från google)
Hej hörni
Jag ser att ni är en hel hög som fortfarande är här inne och kikar. Tack för det.
Hur har ni det i sommar?
Jag har min bästa någonsin.
Jag har kämpat på med mina hjärnspöken och jag har gjort ett riktigt bra jobb. Jag är så mycke...
Jag går sönder av sorg över beskedet att den kvinnan vars blogg jag följt i ett par år somnat in. Som jag förstår det bara några dagar innan hennes sons födelsedag. Denna 2-åring som ska fortsätta fråga efter mamma tills att han en dag slutar att frå...
Hörrni. Jag jobbar och jobbar med mina tankar och beteenden. Inser att jag har varit jäkligt hård och elak mot mig själv. Som min allra värsta fiende har jag mobbat mig själv i tysthet. Känt mig otillräcklig på alla plan och försökt finna vägar framå...
Jag hade planerat att skriva massa dravel om mig. Om mitt möte med psykologen idag. Hur upp- och ner allt känns och hur satans svårt saker kan bli. Jag hade tänkt att berätta för er, en gång för alla, en första- och en sista gång om de som format mig...
Min sjukskrivning leder mot sitt slut. Tur i oturen att jag har varit sjukskriven, vi har nämligen varit sjuka allesammans. Lillan har haft 40 graders feber och antagligen satt något typ av snorrekord.. Och vi blev sjuka samtidigt. Alltså. Sjuk bebis...
Presentation
Jag är en 29-årig tjej som bor i en mellanstor stad. Jag har utmattningssyndrom och började blogga som ofrivilligt barnlös. I juli blev vi spontangravida, efter 2 års försök. Jag vill vara anonym.
Fråga mig
Kalender
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 | ||||||
5 |
6 | 7 |
8 | 9 | 10 |
11 |
|||
| 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
18 | |||
| 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
| 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||||
| |||||||||
Sök i bloggen
Senaste inläggen
- Tack.
- Bottenlös sorg
- Fullständigheten
- Världen utanför mig.
- Min väg ut
- Sorg & kärlek
- a break through
- Fy fan
- Kroppen full av stress
- Hej rädsla. hej otillräcklighet.
- återfall.
- Och där föll det.
- velpanna
- Rädslan också
- Exem av blöjor?