Direktlänk till inlägg 6 november 2014

Därför blev jag glad

Av Karin - 6 november 2014 10:27

Det sjuka i de sjuka.

Det måste vara att jag blev så satans glad över att få veta att jag är sjuk. Det är förstås knasigt på många sätt. Men har sina förklaringar.

Jag är så JÄKLA trött på utmattningen. Jag har slagits mot den och med den i snart 2 år och jag känner mig liksom klar. Jag hatar att förklara saker och ting med min sjukdom hela tiden. Att känna mig sjuk. Annorlunda. Därför blev jag glad över att detta visade sig vara något annat.

Jag tyckte att jag hade fått rätt bra kläm på hur jag behövde leva för att bli frisk. Tyckte att jag hade börjat lära känna den kropp jag tidigare aldrig lyssnat på. Tyckte att jag hade lärt mig. Därför blev jag glad att detta visade sig vara något annat.

Jag blev fruktansvärt rädd för att ha blivit sämre. Blev rädd för att återigen krascha. Blev rädd för depression. För att bli sjukare. För att allt skulle börja om och för att stå maktlös och tvunget följa med ännu ett varv. Varven som är så långa, åratal långa. Därför blev jag SJÄLAGLAD att detta nu var något annat.

Jag hade börjat tvivla på mig själv efter läkarträffen för 2 månader sedan. Läkaren sa att jag var frisk och att det jag beskrev var normalt. Hon undrade vad jag TRODDE att jag hade för sjukdom. Och hon frågade hur jag trodde att min dotter mår. Hon pratade om stress och oro.. Hon var klart och tydligt ute efter att allt var psykiskt. Och jag ifrågasatte mig själv efter det. Tänkte i de banorna. Började efter ett tag säga att "jag mådde bättre", för att försöka lura tillbaka mig själv. Jag började tänka att jag kanske blivit hypokondrisk eller att kroppen jag aldrig lyssnade på förut nu var det enda jag hörde. Att jag blivit "tokig". Därför blev jag SÅ SATANS lättad över att detta visade sig vara något annat.

Jag har kollat på symptom för sköldkörtelproblem och det finns en uppsjö, har listat de som jag märkt.

Trötthet (värst på morgonen)
sömnighet vid vila
sömnproblem
Hyperaktiviteter för att känna sig bättre 
domningar, stickningar
nedsatt immunförsvar, återkommande infektioner
diffus huvudvärk
ont i leder & kramp
stelhet på morgonen
värk i ländryggen
hjärndimma (känner mig full)
nervositet
irritabilitet
förstoppning
försämrad matsmältning
uppsvälld mage
illamående
tennisarmbåge
yrsel
Oregelbunden & ymning blödning vid mens
Långsam puls
Nedstämdhet
torrt hår

Min vikt har pendlat rejält också. Jag gick först ner 14kg på 2 veckor (efter förlossningen) utan att lyfta ett finger för att sedan bara gå ner 3kg på 5 månader under den tid som jag iaf då och då gick promenader. Läkaren sa att jag borde ha ökat i vikt pga mina sköldkörtelvärden så jag är förstås nöjd med att "bara" ha minskat 3kg istället.

Idag har första snön kommit och jag ha tagit första tabletten. Lägsta dosen. Antagligen tar det en tid att hitta rätt dos men nu är jag iaf på gång!!

Tack för fina kommentarer och pepp <3

 
ANNONS
 
Ingen bild

Maria

6 november 2014 11:02

Jag först blir förbannad på den väntan som varit. Tror att Levaxin kunnat gjort skillnad långt tidigare. Men riktigt glad över att du nu startat. Jag ser fram emot att läsa hur du mår bättre!

Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Karin - 3 augusti 2015 20:35


Hej hörni Jag ser att ni är en hel hög som fortfarande är här inne och kikar. Tack för det. Hur har ni det i sommar? Jag har min bästa någonsin. Jag har kämpat på med mina hjärnspöken och jag har gjort ett riktigt bra jobb. Jag är så mycke...

Av Karin - 21 juli 2015 21:21

Jag går sönder av sorg över beskedet att den kvinnan vars blogg jag följt i ett par år somnat in. Som jag förstår det bara några dagar innan hennes sons födelsedag. Denna 2-åring som ska fortsätta fråga efter mamma tills att han en dag slutar att frå...

Av Karin - 16 juli 2015 09:04


Hörrni. Jag jobbar och jobbar med mina tankar och beteenden. Inser att jag har varit jäkligt hård och elak mot mig själv. Som min allra värsta fiende har jag mobbat mig själv i tysthet. Känt mig otillräcklig på alla plan och försökt finna vägar framå...

Av Karin - 10 juli 2015 18:56

Jag hade planerat att skriva massa dravel om mig. Om mitt möte med psykologen idag. Hur upp- och ner allt känns och hur satans svårt saker kan bli. Jag hade tänkt att berätta för er, en gång för alla, en första- och en sista gång om de som format mig...

Av Karin - 8 juli 2015 18:37

Min sjukskrivning leder mot sitt slut. Tur i oturen att jag har varit sjukskriven, vi har nämligen varit sjuka allesammans. Lillan har haft 40 graders feber och antagligen satt något typ av snorrekord.. Och vi blev sjuka samtidigt. Alltså. Sjuk bebis...

Presentation


Jag är en 29-årig tjej som bor i en mellanstor stad. Jag har utmattningssyndrom och började blogga som ofrivilligt barnlös. I juli blev vi spontangravida, efter 2 års försök. Jag vill vara anonym.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25
26 27
28
29
30
<<< November 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ villbli3 med Blogkeen
Följ villbli3 med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se