Direktlänk till inlägg 6 juli 2013
Den onde och den gode. Den ständiga kampen. De sitter på varsinn axel och viskar sina ord i mina öron. En ständig tävlan om vems ord som ska slå hårdast och vinna. Absurt positiva tankar står svaga mot frustrationen, ilskan, ledan, smärtan och avundssjukan. Den onde så mycket starkare. Så mycket mer på sin sida.
Hur länge ska jag ha det såhär? När får jag må bra igen? Hur ska jag orka? Jag är så fruktansvärt, bottenlöst trött på att vara -trött- och matt. Så genomjävligt urless på att inte kunna leva, på att hålla igen, på att tänka efter, på fysisk svaghet, på att avstå eller bittert ångra. När börjar vårt liv igen?
Tålamod. Acceptans. Insikt. Tid. Förståelse. Jävla ord. Jag hatar er alla.
Jag går sönder av sorg över beskedet att den kvinnan vars blogg jag följt i ett par år somnat in. Som jag förstår det bara några dagar innan hennes sons födelsedag. Denna 2-åring som ska fortsätta fråga efter mamma tills att han en dag slutar att frå...
Jag hade planerat att skriva massa dravel om mig. Om mitt möte med psykologen idag. Hur upp- och ner allt känns och hur satans svårt saker kan bli. Jag hade tänkt att berätta för er, en gång för alla, en första- och en sista gång om de som format mig...
Min sjukskrivning leder mot sitt slut. Tur i oturen att jag har varit sjukskriven, vi har nämligen varit sjuka allesammans. Lillan har haft 40 graders feber och antagligen satt något typ av snorrekord.. Och vi blev sjuka samtidigt. Alltså. Sjuk bebis...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 |
4 | 5 | 6 | 7 |
|||
8 |
9 |
10 | 11 | 12 |
13 | 14 |
|||
15 |
16 | 17 |
18 |
19 | 20 |
21 |
|||
22 |
23 |
24 |
25 | 26 |
27 | 28 | |||
29 | 30 | 31 | |||||||
|